men vafaaaaaaaan

Jag var ute och åkte skridskor med Jonas på Öresjö, som förutom is var täckt av ungefär en decimeter snö. Det var roligt, jobbigt och svårt. Efter det drack vi te och apelsin var inblandat, vi tänker bli som ApelsinErik när vi blir stora. Gick den långa vägen upp till bussen, hann precis med den och planerade på vägen hem hur jag skulle städa, äta, göra tre läxor, välja IV-val nu när jag har ett dexterkonto, leta upp lite favoritlåtar till morgondagens visa-bästa-låtarna-kalas, duscha och även kanske hinna lunga ner mig innan klockan elva. En jädra massa saker faktiskt. Räknade även ut att jag skulle komma hem ungefär klockan sju, så fyra timmar var väl ändå en ganska rimlig plan. Tre minuter över sju stod jag i min trappuppgång, utelåst, och med mina egna nycklar endast tre meter ifrån mig MEN på fel sida dörren. Så nu har jag gått upp till tåget, är hungrig, kall, sur, har ont, är om möjligt ännu mer stressad och när jag hejar på folk här hejar de knappt tillbaka. Dessutom har min pappa köpt ett paket start som jag inte kan låta bli att äta av, men som orsakar mer magont än katarren redan orsakar, som jag åkte på häromdagen.

Nu har jag klagat färdigt. När jag kommer hem ska Spotify rädda mig, det kan jag tänka på så blir jag glad kanske. Sedan ska jag äta pannkakor, det är jag värd. ADJÖ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0